Lite spill.

Från och med nu kommer vi äta utan kläder.
Plastförkläde använder bebis som rolig (kladdig) leksak och plasthaklapp täcker inte helt tillfredställande.

Någon var för övrigt inte helt på rätt humör för megamatning idag.

Ny vecka, nya tag. 

Vi börjar med det som gällt ett tag nu. Vakna och skrika under natten, vakna och skrika under morgonen och vara galet hungrig hela tiden.

Lyckligtvis har min insomnia släppt sitt grepp kring mig och jag kommer upp i tid som faktiskt kan kategoriseras som morgon och är då inte heller så trött att det gör ont i kroppen.

När man äntligen kommit upp, gjort sig och bebis i ordning (vilket tar längre tid än vad man tror) så somnar bebis om! Vi kunde uppenbarligen ha stannat i sängen ett tag till.

Dagens look: Fina blå hängselbyxor á familjen Lindberg 80-tal.

Framsteg

Det går åt rätt håll nu, både med att göda bebis och att faktiskt få bebis att vilja äta något.

Köttfärssås och spaghetti verkar vara uppskattat av bebis.

Imorgon är målet att få i bebis åtminstone något som kan räknas som minst ½ portion.

En tripp till Halland.

På agendan idag: Dagsutflykt till Ullared!

Detta blir mitt andra besök på Ullared (i alla fall i vuxen ålder) och jag tycker egentligen det är ganska ansträngande.
Man måste metodiskt ta sig igenom hela varuhuset så att man inte missar något.
Man måste akta sig för att inte bli påkörd av aggressiva vagngalningar.
Man måste försöka tänka efter om saker faktiskt är billiga.
Man måste försöka undvika att köpa på sig massa skit.

Vid bägge mina besök har jag plötsligt känt snurrig och fått huvudvärk för att man går omkring och stirrar hylla upp, hylla ner.

Efter cirka en timme var vi klara och många kronor fattigare.
Några bra köp blev det, dock mest inom kategorin hushåll och kroppsvård samt en del till den lille bebisen.

Bebis verkade för övrigt tycka det var ganska trevligt att besöka Ullared och satt som en kung i en vagn med fastmonterad babysitter.

En del av dagens fångst.

Morgonpigg skit.

Tyvärr känns det som en bebis börjar bli mer och mer morgonpigg.
Höga tjut har väckt oss runt 8 hela helgen och får bebis inte uppmärksamhet då blir han vansinnig.
Ninjabebisben och nu även ninjabebisarmar fäktar runt så intensivt det bara går och träffar en i alla möjliga kroppsdelar..
Får han inte tillräckligt med uppmärksamhet då skriker bebis så högt han kan och nu av någon konstiga anledning bajsar bebis också. Det verkar som att han kommit på att en morgonbajs påkallar föräldrarnas uppmärksamhet och är ett säkert kort att få komma upp ur sängen.

Fantastiskt! Sovmorgon känns ändå lite 2010! Morgonstund har guld i mun (oavsett hur sent man somnade)!

Dagens läxa.

Idag har jag/vi kommit fram till följande.

- Låtar som är med i melodifestivalen har generellt oerhört dålig text.
- Bebisbajs ändrar karaktär markant när det börjas ätas "vanlig" mat.
- Det hade varit sjukt trevligt att ha ett hus.
- Det hade varit sjukt trevligt att ha några miljoner liggande och skräpa på banken.
- Mitt raka hår är lite längre rakt efter en promenad i fuktigt "vårväder".
- Bebis är ganska trevlig typ som sköter sig fint när man är bortbjuden.
- När man inte sover 01.50 och har en bebis vet man att risken att man är trött imorgon är överhängande.


Förresten, hur länge räknas en bebis som en bebis?

Mycket trevligt med mammakväll utan bebisar!

Gårdagens läxa: Man behöver vara ifrån bebis ibland för att kunna uppskatta honom fullt ut.

När jag kom hem i natt hoppades jag typ att bebis skulle vara vaken så att jag fick bebismysa men sån tur hade jag inte.

En millisekund efter jag lagt mig i sängen hade Chrille dragit på "På Spåret" på SVTplay. Nästan lite oroväckande hur pass intresserad han var att kolla på det mitt i natten!

Någonstans efter typ halva programmet vände jag ryggen mot datorn.

Chrille frågade: "Ska vi stänga av?".

Jag: "Ne, jag ska inte sova. Jag ska bara lyssna".

Ungefär 5 sekunder efter jag sagt det så sov jag.

Morgonen började alldeles för tidigt med ylande bebis. Efter snabb bebisfrukost lyckades dock hela familjen somna om. Några timmar senare, vid mer lämplig uppvakningstid, vaknar jag av ljudet av att någon bajsar i sängen. Jag misstänker ganska snabbt att det är bebis. Så upp med honom och jag upptäcker ganska snabbt att "ljudet" lämnat efter sig spår både på pyjamasen och i sängen.

En något för full blöja var boven i dramat så en sovmorgon kommer inte gratis nuförtiden.

En perfekt dag.

Det verkar blåsa positiva vindar över Eriksberg idag.
Förutom allt som tidigare nämnts så drog bebis till med en 3 timmars (!) lur vilket gjorde dagen mycket skrik/gnällfri och avslappnande. Sen att det var skidskytte under samma period gjorde inte precis saken sämre.

Väl vaken har den lille rackaren var på strålande humör och sysselsatt sig med en stund i gåstolen (där han tittade på dammsugaren i 10 minuter) och sedan en fin sprattlig stund i babygymmet.

Nu är det dags för mig att börja ta mig ur mitt förslappande tillstånd och börja göra mig i ordning för kvällens mammakväll (utan bebisar). Bebis ska alltså vara hemma själv med sin far.

Jag har inte berättat detta för honom ännu för jag vill undvika sura miner från bebis.

Hej vardagslyx!

Jag har nog inte riktigt förstått tjusningen med att ha Canal+ förrens just nu.

Jag bläddrade runt bland kanalerna och upptäckte att en film jag velat se hur länge som helst precis började.
Så nu sitter jag och kollar på film mitt på ljusa dagen, det händer ju inte precis varje dag.

För att lyxa till det lite ytterligare blev det pannkakor till lunch!

Bebis verkar satsa på maratonsovning idag också så för en gångs skull så är det till och med tyst och sådana tillfällen får man försöka se till att njuta av.


Magsovning verkar som sagt vara det som gäller nu.

God förmiddag.

Vi har roat oss i natt och i morse med skrikfest. Bebis är uppenbarligen inte helt nöjd med livet.

Jag ser fram emot en mer kommunikativ bebis som kan meddela vad han har på hjärtat under skrikfesterna.

6.20 tyckte bebis att det var dags för familjen att vakna. Övriga familjemedlemmar höll inte med och bebis fick inte sin vilja igenom.

Väl uppe verkar bebis plötsligt ganska nöjd med tillvaron.

Göda göda liten bebis.

Bebis var tillräckligt kry för att hänga med till Sats och skötte sig där galant. Eller det vet jag egentligen inte då jag vägrade lämna och hämta honom.
Lämna vill jag inte göra för mitt mammahjärta går i tusen bitar när jag på väg ut ur rummet vänder mig om och ser bebis vilsna blick. Jag vet att han tänker "Vilken hemsk mamma jag har som lämnar mig här"
Hämta vägrar jag efter de senaste gångerna då han har gråtit så fort han ser mig och även detta pajjar mammahjärtat.

Chrille skötte alltså den biten och enligt uppgift hade han skött sig.
Jag fick dock även höra att "Han hade lekt med dom andra barnen". Vad tusan betyder det?
Dom andra barnen är typ 5 år? Bebis kan inte röra sig på egen hand?
Mentala bilder då barn springer runt och använder min bebis som rugby eller docka dök genast upp i huvudet.

På väg hem var vi tvungna att äta Subway för 28.e gången den senaste månaden. I och med att man varit och tränat vill man ju vara lite nyttig. Jag stod och spejade på en meny med mackor som skulle vara någorlunda nyttiga ett tag men upptäckte att "min" macka inte fanns där så vi hoppade det sortimentet och tog lite extra ost på... och en kaka..
Kakan har jag i alla fall inte ätit upp ännu. Frukost?

Väl hemma drog "Operation tjockisbebis" igång.
Vi började med att amma, gav sedan lite gröt, lite banan och avslutade med att amma lite till.
Okej, det kanske blev lite väl men gröten gick inte riktigt hem och då ville jag komplettera med banan som inte heller gick hem så det kände jag att jag behövde amma mer.
Bebis mage var efter denna gödning i samma form som en badboll men det borde tyda på att han är mätt i alla fall.
Tjockisbebis steg 1, check!

Bordsskick bebis, bordsskick!

En disciplinerad snacksare.

Jag har vissa konstiga tvångstankar. Jag måste alltid ha Cola Light och choklad hemma, bara i fall att.
Cola lighten dricker jag alltid upp (men ersätter alltid) men chokladen, den kan ligga där länge.
Det är nästan så att vet jag att det finns hemma så blir jag inte sugen på det men om det mot förmodan inte skulle finnas, då blir det garanterat megasug.

Nu åt jag precis upp den sista biten i min Marabou Polka. Uppskattningsvis tog jag den första biten av den i december så länge räcker den. Som tur är finns det nu en Kexchoklad som tar över efter polkan. Den fick jag någon gång i januari (?) på en fika. Chrille har velat ta den några gånger men nej, det måste finnas choklad.

Jag har även någon slags tvångstankar att man inte kan äta upp en hel påse av något så i vårat skafferi finner många ofta många påbörjade påsar med diverse snacks.

Nu är jag visserligen ingen proffs-snacksare och blir väldigt sällan sugen på varken chips, ostbågar eller godis så det spelar nog in också.
Min svaghet: bakverk! Ge mig ett wienerbröd, blinka och wienerbrödet är garanterat borta när du öppnar ögonen igen.

Lilla tunnis.

BVC-besök avklarat och som jag misstänkte har min lille plutt smalnat av lite.

Från födelse till 3 månader låg han +2 på tillväxtkurvan, sen vek han av till +1 och nu ligger han på "normalkurvan" (+-0).
Detta innebär ju då att han är ju inte supersmal men i och med att han är nästan +3 (superlång bebis) på längden så ser han ju lite tunnare ut.

Det verkar som bebis mamma (läs: jag) inte riktigt har tillräckligt mycket mat åt den lille. Detta är förmodligen anledning till supergnällig bebis det senaste och nattens skrikfest.
Aja. Sköterskan sa i alla fall att nu ska vi ha extra fett i hans mat, börja med gröt och försöka öka smakportionerna så att det blir mer ett helt mål. Hon gav först det gamla klassiska rådet att komplettera med ersättning men då detta inte faller bebis i smaken så skiter vi nog i det.

Hon upprepade flera gånger: "Han är ju ändå 5 månader" så att jag inte skulle känna mig som "icke supermom" som inte kan amma mitt barn mätt.

Andra BVC-sköterska kommentarer:
"Vad duktig han är med sina händer"
"Han är väldigt social"
"Han är lite tunn men väldigt fin"
"Å kan han rulla åt båda hållen. Det är väldigt tidigt" (Jag, mallig, "Ja, det har han kunnat i mer än en månad)
Man (i alla fall jag) blir väldigt nöjd över komplimanger angående bebis.

Nu blir planen för att få tillbaks tjockisbebis i alla fall följande:

Amma som en dåre.
Försöka öka smakportion till bara portion.
Ge lite gröt efter amning så att bebis blir proppmätt.

Tillbaks om 12 dagar för koll om vi lyckats tjocka till oss (inte jag men bebis i alla fall).

Dagens längd/vikt var i alla fall: 71 cm och 7450 gram.
Bebis har alltså växt 18 cm och 4020 gram sen han föddes. Bra jobbat!

Sen lite vaccination på det. Bebis skötte sig bra om var typ ledsen en minut men somnade gött direkt efter och 1½ timme senare sovs det fortfarande på.

Vi kanske skulle stannat i sängen?

Jag har lagt bebis på filten för att göra mig i ordning. Där ligger han och tjoar. Plötsligt blir det lite väl tyst.

Detta är synen som möter mig när jag tittar till honom.

Tydligen var det någon som var trött. 

Det där med att sova på magen är något som har kommit starkt här på slutet.

The bright side of life.

Idag känns det som det är läge har att ha en positiv inställning.

Efter gårdagens skrikfest somnade bebis gott i sängen. 3 timmar senare tyckte han det var dags att vakna för mat:
- Nemas problemas, det fixar vi!
Tillbaks till sin egen säng mätt och belåten.

1 timme senare hade bebis svårt att sova:
- Vill du sova i vår säng? Välkommen hit!

Bebis somnar om och jag välkomnar min nu 30 centimeters sovplats.
Mitt i natten bestämmer sig bebis för att det är dags för skrikfest igen.
- Vad mysigt! Vi ville ju ändå vakna nu innan solen gått upp och kollat om tidningen kommit!

Vi fortsätter med skrikfest varannan timme tills vi lämnar sängen.
- Tack för att du försöker hjälpa mig att komma upp i tid!

Nej men seriöst nu. Det är inte ball med nattliga skrikfester men jag misstänker att bebis inte riktigt mår helt kanon. Det kanske är tänder?
Jag är i alla fall ovanligt positiv även om sömnen varit liten och skriken öronbedövande.

Nu tittar vi ut på fruktansvärd snöblandadstorm och håller oss inne tills eftermiddagens besök på BVC.

Bebis nya sovposition.

Säljes: En bebis.

40 minuter av konstant sånt här ljud är inte riktigt vad jag räknar som onsdagskul.

Detta har pågått 2 kvällar nu och jag vet faktiskt inte riktigt vad det är som gör honom så missnöjd.

Ännu störigare är att när Chrille kom hem och tog honom så blev han tyst. 

Han gillar inte mig helt enkelt.

Men skärp dig våren.

I morse på väg till babysim blåste det typ isvindar. På väg hem från babysimmet så började det snöa.
På väg till mammafikan var det snöstorm och på väg hem igen har typ 50% av all snö smält bort och solen skiner.
Jag uppskattar inte att vädret inte riktigt kan fatta att det är vår nu. Jag har ju till och med uppdaterat min vårgarderob!
Dagens läxa: Använd inte fake-UGGs som läcker groteska mängder vatten när det är blötsnö och slask ute. Blöta strumpor är inte inne.

Mammafika som sagt då. Mycket trevligt sällskap, god mat och gott fika. Helt perfekt att sysselsätta sig med när man är mammaledig.
Nu verkar det som om bebisarna äntligen börjar bli medvetna om varandras existens också. Tidigare har det kunnat ligga ett gäng bebisar bredvid varandra på en filt utan att ens titta på varandra. Nu börjas det dras i varandras händer eller leksaker, rulla in i varandra eller Bebis favvosysselsättning: sparka på alla!

Bebis somnade i vagnen på vägen hem och ligger fortfarande kvar där. Jag har placerat mig i sängen och vägrar röra mig tills han vaknar igen.

Löjligt stolt.

Som ssagt, onsdag=babysim.

Jag ville verkligen inte bada med bebis idag då jag visste att det var dags för dyk och av någon anledning känns detta både hemskt och skrämmande. Tur att bebis pappa inte är lika feg och ställde upp för laget.

Väl på plats observerade jag från kanten och dyk var på ingående. Chrille verkade också lite nervös faktiskt.
Tanken att man ska dra ner sin bebis under vattnet känns ju faktiskt ganska obehaglig, speciellt i och med att vi var dåliga på att öva hemma som man ska.

Först skulle instruktören kolla om bebis var redo genom att hälla vatten på huvudet samtidigt som Chrille sa dyk för att se om han drog in vatten.

Framgång! Bebis var redo.

Då var det dags för ett dyk. Först ett som var övervaktat av instruktören.

Jag var mycket nojjig men wow vilken supergrym bebis vi har! Inga problem alls!

Instruktören skrattade lite åt Chrille med orden "Jag tror minsann pappa var mer nervös än bebis".

Sedan lite lovord: "Vad bra det gick!", "Här är det någon som är vattenvan".

Både jag och Chrille blev löjligt stolta över komplimangerna och jag satt mest restande lektionen och log som ett fån.

Målet med dagen var att dyka lite många gånger som antal månader bebis är men självklart gäller det att briljera lite så det blev 7 dyk för bebis som alla gick grymt!

Sen lite galet snurrsim och tack för idag. Väl ombytt och klar däckade bebis och sover fortfarande som en stock. Det är jobbigt att vara grym A-bebis och simma.

Upp med tuppen.

Fantastiskt! Igår lyckades jag somna innan 01.30 vilket nästan tillhör de bästa noteringarna efter bebis ankomst.
Vaknade 07.30 av så ninjabebisben med knivar på som sparkades. Knivarna var alltså de alldeles för långa tånaglarna bebis hade så efter rivsår på halva magen blev det till att klippa dom så rackarna.
Jag har för övrigt blivit en superklipparen som nu även behärskar klippning när bebis är vaken mot innan då det endast skedde under bebis små lurar.

Vi hann i alla fall i god tid till dagens babysim och jag hann även få frukost innan. Det börjar ta sig för familjen Karlsson/Lindberg.

Det går framåt. Lite i alla fall.

Bebislunch idag blev äpple/bananpuré vilket är någorlunda uppskattat av bebis. Succé är vi långt ifrån men det finns vissa tendenser till uppskattning hos bebis.

Sen iväg på äventyr. Pipmugg till bebis på Babyproffsen, lite titt på eventuella framtida bostadsområden sen till Gina där jag skulle ha ett par leggings men gick därifrån med 2 par jeans, 1 väska, 2 tröjor, 1 par solbrillor och då också 1 par leggings. Nu är shoppingbudgeten för månaden mer än spräckt men det är svårt att stå emot kläder som ger vårkänslor när det redan är vår i luften.

Hemma igen gick jag och Elisabeth igenom min garderob.
Jag har tvångstankar att jag måste rensa ut kläder när jag köper nytt.
Det nya när man rensar är också att någon måste vara med och tvinga mig att slänga kläder som jag har svårt att skiljas ifrån.

Utrensat.

Sen fick bebis prova på sin pipmugg då det tillhörde de nya direktiven från BVC.

Succé! Dock är jag inte säker på hur många droppar som bebis faktiskt fick i sig men men det tar nog sig.

Chill.

Vi kollar skidskytte och chillar. Bebis chillar lite mer än oss andra.

Det känns som om man måste ta sig ur lägenheten idag. Elisabeth nämnde något angående "+6 grader" och jag fick genast inomhusångest.

Aja, man får ju inte missa skidskytte så det finns inget att göra åt det just nu i alla fall.

Pausade bitterhet.

Lite mer sömn med bebismys under förmiddagen + sol är tillräckligt för att lägga bitterheten på hyllan för den här gången.
Bebis började dock dagen med att bajsa ner hela sig precis efter jag klätt på honom så vi fick sanera honom i handfatet och byta allt igen något som hade kunnat gjort en bitter mamma ännu mer bitter men i och med att jag inte är bitter längre så välkomnar jag bara sånt trams.

Det blev i alla fall träning igår kväll. MiniSats var dock fullt först så jag fick sitta och lurpassa på att någon skulle komma och hämta sitt barn men till slut så.
Passet gick helt okej även fast min bitterhet (eller kanske sömnbrist) hade gjort mig svag och mör.

Ner igen till MiniSats för att hämta bebis. Där låg han i en gunga (som han ofta ligger i). Jag kikar in i gungan och direkt när han ser mig börjar han gråta. Nu är det nog tredje gången de är hans reaktion när han ser mig och jag blir lite besviken. Man kan ju tycka att ens barn borde skina upp som en sol när man varit borta en stund.
Uppenbarligen blir min son bara ledsen och besviken när jag återvänder och vill nog hellre stanna kvar där.

Nu: Frukost!

Bebis i dagens andra outfit.

En återblick i Oktober.

"En unge i minuten" på TV4. Självklart måste man ju kolla. Alla liknande amerikanska och engelska program man sett stämmer ju inte riktigt överens med hur det funkar i Sverige ändå.

Jag får väldigt starka reaktioner av programmet märker ja.
Först gnäller jag, "Men hallå, sådär lätt hade inte jag det vid 4 cm".
Jag kommenterar förmågan att föda barn, "Tycker hon det där gjorde ont kommer hon dö sen".
Jag ifrågasätter, "Där sitter dom och fikar. Var det de barnmorskan gjorde när hon lämnade rummet?"
Jag är skadeglad ,"Aja, nu börjar det!"
Jag sitter också maniskt och kollar efter hur starka värkar dom har på CTG.n och kommenterar "Oj vilken liten värk".
Jag är helt enkelt ond och störig. Varför? Ja, det kan man ju undra!

Jag ryser i hela kroppen när någon får en värk då det nästan gör ont i mig själv.

När dom larmar för dåliga hjärtljud så gråter jag lite. Under min förlossning larmades det en gång på morgonen och helt plötsligt var det folk överallt och jag låg där och grät hysteriskt.
Det är hemskt att få höra "Vi har dåliga hjärtljud!". I mitt fall gick det dock bra och vi slapp kejsarsnitt men hemskt var det ändå.

Sen gråter jag lite till när bebisarna väl kommer
Även efter den bittraste dagen med den gnälligaste bebisen hade man ju gjort om det igen för att ha bebis här.
Och det är ganska coolt att man klarade det och har världens sötaste bebis som bevis på det!

Jämfört med min förlossning så var detta kort och smärtfritt men det kanske finns en viss chans att det beror på att detta är nerklippt till en timmes program också, sen måste man ju alltid vara värst.
Det var i alla fall värre än det såg ut på tv.

Det gäller att bjuda på sig själv. Jag med lustgas

Nykläckt bebis, no more pain,

Nykläckt söt bebis.

Jag gillar inte dig eller jo det gör jag visst.

Bebis vaknar från lur, bebis är på okej humör.
Vi försöker äta lite mat. Bebis är fortfarande inte speciellt intresserad och blir ganska arg efter ett tag.

Vi leker lite. Bebis ignorerar mig men så fort jag gör något annat blir han vansinnig. Vi leker igen, fortfarande ignorerad, jag går för att fixa lunch till mig själv. Bebis blir galet arg. Sådär håller vi på ett gäng gånger.
Sen är bebis trött igen. Jag försöker krama bebis till sömn, han blir galen.
Jag lägger bebis i sängen, han blir ännu mer galen och skriker nu så högt han bara kan.
Jag tar upp bebis och lägger mig med honom i sängen. Bebis ålar sig så nära mig och somnar på 2 sekunder.

Vi hoppas att denna luren gör underverk för bebis humör så det funkar att ta med honom till MiniSats idag, annars ingen träning för mamma idag.

Bra att någon är lika vinterblek som mig i alla fall.

Det blir bara slapp.

Jag har bestämt mig för att bara slappa hela dagen. Det blir min medicin mot min bittra sinnesstämning.
Just nu kollar jag på "Oprah" vilket känns grymt korrekt att sysselsätta sig med när man är hemma under dagtid.

Bebisen verkar ha förstått att jag behövde en liten paus från honom och tar just nu en rejäl bebislur som snart pågått 1½ timme.
Mer såna lurar åt folket. Är en lur mer än en timme hinner jag faktiskt göra någonting (eller slappa ordentligt) under tiden.

Som sagt, bara slapp idag. Vi har en ganska inbokad vecka så det gäller att passa på.
Såhär ser det ut i veckan:
Måndag: Slappning, BodyPump
Tisdag: Häng med syster.
Onsdag: Babysim och mammafika.
Torsdag: BVC-besök med tillhörande vaccination och mammafika?
Fredag: Bebisfri mammakväll.

Många saker som börjar med ordet "mamma" men det är väl inte mer än rätt om man är mammaledig.

En bitter morgon.

Idag är jag inte på mitt soligaste humör.
Bebis vaknade vråltidigt och var hysteriskt ledsen. Det var som om han hade ont någonstans och det var omöjligt att få honom nöjd.
Jag hade åter igen inte kunnat somna i en lämplig tid och var sinnessjukt trött.

Jag är bitter. Bitter på att jag aldrig kan somna och alltid vaknar jättetrött. Att bebis är inne i en tokgnällig period där ingenting får honom nöjd mer än någon minut.
Det är väldigt svårt att uppskatta sin bebis under såna här extrema perioder då man knappt får ett leende tillbaks.
Jag är sliten och behöver en injektion av positiv energi.
Vi börjar med en injektion av koffein.

Man kan leka med alla blöjor man når under blöjbyte.

Med livet som insats.

Åter hemma. Gött!
Det är inte sådär jätteball att åka bil 4 timmar. Det är helgens lärdom.

Jag körde ungefär halva sträckan vilket var ganska pest.
Först solnedgång med störig sol, sen mörker med noll möjligheter att köra med helljus och då typ gissade jag vart jag trodde vägen gick. I Vara gav jag upp då jag kände en begynnande dödsångest orsakad av min egen körning börja komma smygande.

Någonstans efter Laxå höll jag på att döda hela familjen också.
Den där rackarens linsen som varit ett riktigt irritationsmoment en tid nu blev nästan mitt fall.
Linsrackaren var lite störig så jag skulle pilla den på plats men misslyckas fullständigt.
Linsrackaren vägrar återvända till sin rätta plats vilket gör jag ser typ 0% på ena ögat.
Att köra bil som blind i mörker är inte att rekommendera.
Jag försöker pilla tillbaks den men lyckas inte och kan inte koncentrera mig helt på den uppgiften heller då all min energi går åt att försöka hålla mig kvar på väggen.
Jag känner mig mer än mycket stressad och blir helt varm.
Christian föreslår lugnt att vi måste stanna men i och med att jag inte ser är det svårt att se en plats där vi kan stanna.
Efter dödens färd på 1-delen av en 2-1 väg så kommer vi till 2-delen och det känns inte lika trångt och ansträngande längre så jag kan äntligen pilla tillbaks den jäveln på sin rätta plats och ser igen.
Jag pillade inte på någon mer lins under resten av färden.

Bebis sov i alla fall 75% av resan, var glad 5% och gnällde resten.

Väl hemma har han bestämt för att visa upp en ny färdighet nämligen ett sinnessjukt irriterande missnöjt vrål.
Jag uppskattar det inte då jag är trött, hungrig och lite åksjuk.

Elias njuter (?) av en puss från sin morbror.

Grattis Bebis 5 månader!

Idag blir min älskade bebis redan 5 månader. Med risk att låta som en nörd, hjälp vad tiden går fort!
Om en månad blir han ju då 6 måna der, ½ år. Helt galet!

Jag läste igenom vad jag hade skrivit när han blev 4 månader och där hade jag spekulerat lite i vad jag trodde han skulle behärska tills han blev 5 månader.
Jag kan konstatera att jag var lite väl optimistisk.

Under månaden har följande utveckling skett.
* Han kan nu rulla runt med vilja.
* Han sitter nu väldigt stabilt med stöd och är på god väg mot att klara sig utan stöd.
* Han har börjat äta mat och vi kan konstatera att han än så länge inte gillar mat.
* Han har ännu mer visat att han är en ung man med väldigt bestämd vilja och ett stort behov att uppmärksamhet.

När det gäller att sia om vad som händer den kommande månaden tror ja:
* Sitta utan stöd.. förhoppningsvus
* Ha bytt ut minst av sina amningar till mat.

Om man får önska:
* Sova hela nätterna utan att vakna samt ge mig sovmorgon varje dag.
* Bara kommunicera med ljud som är behagliga för andras öron.
* Fortsätta tycka om att mysa med mig och gärna vilja mysa ännu mer än tidigare.

Viiiintersport.

Långa längdskidslopp är grymt. Trevligt att få en ordentlig dos av skidor så man hinner njuta. He he, ej nörd!

Bebis drog till med en mega lunchlur på typ 1½ timme och har efter det varit på finfint humör och sysselsätter sig just nu med att suga/bita i sin fars näsa.

Snart lunch och skidskytte! Grymt!

10% laddade batterier 100% vintersport.

Bilfärden igår gick ganska okej.
Bebis sov nästan hela vägen men envisades med att vakna några gånger och sura.
Jag förstår visserligen honom då det inte är jätteroligt att sitta fastspänd i 4½ timme.

Väl på plats åt i Tacopaj (slurp), hängde med familjen och spelade spel.
Stort ögonblick, jag och Chrille vann över Pappa och Ann-Sofie i "På Spåret"-spelet. He he.
Det såg riktigt mörkt ut ett tag när dom typ kunde alla frågor på saker jag aldrig ens hört talas om men till slut lyckades vi visa vart skåpet ska stå!

Efter ganska sen läggdags, längd-stafett på SVTplay och morgonpigg bebis så börjar vi dagen med lätt huvudvärk och riktigt trötta ögon. Bebis är dock på strålande humör.

Nu väntar alpint, skidskytte, längdskidor och skidskytte igen.
Det är nästan mer bra vintersport än vad jag kan hantera men ungefär den bästa tv-dagen någonsin!

Mattias, bebis och pappa.

Driving.

I en bil på väg mot Västerås.
Nackdel med att ha en bebis och åker bil, man måste sitta bak och på vuxen ålder har jag utvecklat åksjuka. Åksjuka uppträder betydligt lättare om man sitter bak samt måste roa en ledsen bebis. Full fokus på vägen är då omöjligt!
Nu har vi iallafall lyckats få bebis att somna igen med hjälp av att sjunga "Imse vimse spindel" typ 10 gånger i rad.
Bebis uppskattar "Imse" mycket pga handrörelser och jag uppskattar den då det är i princip den enda låten jag kan all texten till.

Nu vill jag gärna ha ett pitstop med McChicken Jr och Cola light!

Jag har hittills sluppit köra men misstänker att det är min tur när solen gått ner.
Fördel andra sträckan: inga fartkameror och motorväg.

Nu: full fokus på vägen!

Lite stress sådär.

Okej starttid på dagen vilket är tur då vi har en någorlunda stressig dag framför oss.
Följande gäller:
Packa.
Fixa i ordning hemma.
Föräldrargrupp på BVC
Åka till Västerås.

Nu har vi visserligen tagit paus och bebis Moster gör amerikanska pannkakor med bacon till brunch och sen blir det längdstafett.

Idag kommer jag förmodligen även göra något som inte sker till vardags längre nämligen köra bil.
Utan bil blir det inte mycket av den varan längre.
Det gäller dock att ta det lugnt då jag konstaterat att jag bara har 5 dagar kvar på min prövotid. Hehe.

Bebis moster tycker han ser ut som Doctor Evil.

Pannkakor på varmhållning i smutsig ugn.

Sitt sitt bebis.

Jag tror att det är på g att min megaduktiga bebis snart kommer kunna sitta själv.
Sitta med stöd har funkat ett ganska bra tag nu och alla tendenser att inte orka hålla upp huvudet är borta.
Numera faller han inte heller åt sidorna speciellt mycket heller vilket tyder på stabilitet i ryggen.
Det senast som tyder på sittande bebis är att han börjar försöka resa sig upp från liggande läge. Han lyfter upp huvudet, nacken och axlarna från golvet.
Han behöver även oerhört lite stöd för att kunna sitta. Håller man ett finger för att stötta honom räcker det gott och väl.
Nu övar vi genom att han ska dra sig upp själv med hjälp av mig och att försöka hitta balansen i sittande position. Självklart går det lysande i och med att bebis är en A-bebis. Hehe.

Jag tror att vi kan checka av sittande innan halvårsdagen vilket ger oss lite mer än en månad på oss.
Även om jag precis läste en artikel att man inte kunde öva upp motoriska färdigheter på sin bebis genom att öva så tror jag nog att man i alla fall kan hjälpa till lite.
Heja bebis! You can do it!

Lägg till bildtext

0% motivation.

Fortfarande ont i bollen så kvällens träning lockar inte speciellt mycket men tur att Chrille ligger på och tjatar för träning måste det bli.

Ibland kan det bli fruktansvärt jobbigt att träna när orken inte är på topp men vill man lyckas med beachformen så måste man även när det är lite tungt,

Flopp idag med bebismatandet. Jag tar fram en liten iskub med majs och tinar denna. Resultatet: majssoppa!

Den var ju en fin puré när vi frös in den så uppenbarligen så gillar inte majspuré att bli fryst.

Majssoppan var ändå ganska uppskattad av bebis. Ett ögonblick där tyckte jag till och med att det kändes som om han ville ha mer. Helt plötsligt vänder det dock och han blir vansinnig och vill inte äta eller sitta still längre. Matning blir då snabbt avslutad.

Nu tar bebis en väldigt läglig lur så att han kanske kan hålla sig pigg och glad på MiniSats idag.

Nu händer det.

Förra veckans inköp av gåstol gjorde mig ju då irriterad eftersom bebis var för kort för att kunna använda den.
Där kom jag dock på bättre tankar ganska fort då bebis faktiskt precis kunde nå golvet och kunde ta sig fram lite i alla fall. Han verkade även uppskatta att få se världen ur ett annat perspektiv.

Idag introducerade jag även strumpor med halkskydd till bebis och hoppades att detta också kunde underlätta gången. Succé!
Visserligen verkar bebis gå bäst när han blir lite arg då han helt plötsligt får mer kraft, men går gör han!

Gående bebis, check!
Grym superutvecklad bebis, megacheck!

God morgon världen.

Om bebis inte var morgontrött innan så kommer han lätt bli det efter att han hänger med mig.
Efter ett klassiskt yl som väckarklocka hängde vi lite i sängen. Sen ville jag gärna kurera min migrän och tyckte vi kunde somna om. Bebis höll med.
Bebismys på hög nivå där vi gemensamt sov på typ 30 centimeter, trångt men mysigt.

Migrän inte botad men nu är det skidskytte följt av längdskidor så att vila är inte ett alternativ.

Äckliga present.

Den där 3 års presenten till Chrille är ett evighetsprojekt som aldrig verkar kunna bli färdigt.
Målet var ett fixa Canal+ till mannen så att han kan kolla på all fotboll och hockey och sånt han så gärna vill se.

Först väntade jag några dagar på en modul, sen några dagar på ett programkort.
När jag äntligen fått detta så skulle det bara vara att köra igång men nej! Efter en halvdags fixande och trixande med irritationsnivån på max fick jag konstaterat av Samsung att modulen, Canal+ och vår tv inte vara kompatibla. Nu var jag mer än maximalt irriterad!
Vi behövde tydligen en box. Jippi!
Då står jag med en värdelös modul som jag inte kan retunera vilket gör mig ännu mer irriterad.

Ytterligare en vecka senare är boxen på plats och nu räknade jag med att det äntligen skulle fungera.
Tyvärr misstänker jag att så inte riktigt är fallet nu.

Följande meddelande har stått på tv.n lite längre än vad som känns bra.

Nu har vi visserligen inte passerat de annonserade 2 timmarna ännu men jag är inte optimistisk angående detta. Detta projekt verkar vara dödsdömt.

Under tiden detta redan irriterar ihjäl mig är bebis totalt övertrött men vägrar sova och är sjukt missnöjd oavsett vad man gör. Bebisskrik+bajs Canal+ = mycket irriterad mamma.

Tur att Chrille precis kom hem och kan ge mig mycket välbehövlig bebisavlastning.

Ne det är inte kul att vara i gåstolen när man är trött.

Ångestinsomnia.

Jag har ofta svårt att somna (som jag tidigare skrivit) och när jag inte kan somna kollar jag ofta på dokumentärer (som jag också skrivit).
Förutom regelrätta dokumentärer brukar jag kolla "Uppdrag Granskning", "Efterlyst" och "Veckans Brott".
De valen av program är dock inte alltid helt kanon.

Ligger man och vrider och vänder på sig med "Veckans Brott" i bakgrunden kan man lätt bli lite nojjig.
9/10 nätter börjar jag få hemska tankar och tror att någon som bryta sig in och mörda oss.
Jag måste alltid gå upp ur sängen och kolla så dörren är låst.
Sen måste jag stänga av ljudet på programmet och lyssna efter skumma ljud.
Igår efter den ritualen så gick jag upp på toa, livrädd!
När jag tände på toa var jag övertygad om att det skulle stå en mördare där.
Nu gjorde det visserligen inte det men sekunderna innan jag kunde konstatera detta var hemska,

Andra hemska tankar som jag tänker på natten är att bebis ska dö i sömnen.
Flera gånger per natt måste jag gå upp ur sängen och fram till spjälsängen för att kolla till honom.
Andas han inte ljudligt och synligt måste jag antingen lyssna efter puls, känna efter puls eller nypa till honom lite för att se om han reagerar.
Är det en lång insomnia alternativt att han sover väldigt tyst och länge upprepas denna process flera gånger.
Detta kan visserligen ske dagtid också. Sover bebis lite "för länge" utan ljud så måste jag gå och titta till honom.

Nu har jag hittills aldrig varit med om varken tjuvar, mördare eller bebis som inte andas men det gör inte ångesten mindre.

Inatt kommer ångesten vara där igen och jag kommer gå runt där i mörkret rädd för mördare och död bebis.

Usch och blä.

Onsdag betyder babysim och ambitionen har hela tiden varit att lämna hemmet 08.30. 

Idag är Chrille väcker mig och bebis 08.25 då fanns följande tankar i mitt huvudet.

1. Fan.

2. Fan.

3. Vi kommer aldrig hinna.

4. Jag har ont i huvudet.

5. Fan.

6. Vi kommer aldrig hinna.

Efter ett klassiskt Erika-utbrott då grundar sig i mitt fruktansvärda morgonhumör då jag typ 10 ggr sa att vi inte skulle hinna så kom vi iväg och hann faktiskt dit precis i tid.

Simmet började med att instruktören tajtade upp oss för att man måste tvätta håret innan man går ner i bassängen och att man måste använda stegen för att hoppa i bassängen (man får alltså inte hoppa i). 

I och med att jag var ensam med otvättat hår och var det enda som hoppat i bassängen tog jag åt mig.

Bebis skötte sig i alla fall bra. Framsteg denna gången var att han gjorde någon slags simrörelser med fötterna och började plaska med armarna.

Dock stod dykning på programmet och då vi missade förra lektionen så låg vi lite efter så det blev inget dyk för oss idag.

Innan man dyker ska man öva genom att få ögonkontakt med bebis, säga "dyk" och hälla vatten över huvudet. Det är oerhört viktigt att man har ögonkontakt när man gör detta.

Då bebis konsekvent vägrar ha ögonkontakt utan tittar på allt annat i bassängen så är det svårt att öva på detta och detta måste funka innan dykandet.

Aja, hemläxa på det!

Nu har bebis däckat i sängen och jag ska försöka få till ostörd frulle.

Inte det heller.

Idag lunchade bebis på broccoli och det var nog minst uppskattat so far.
Bebis vägrade öppna munnen eller vred bort på huvudet.
Jag har nog tänkt att bebis inte har så bra koll och borde äta allt som bjuds men vi har tydligen att göra med en finsmakare här hemma.
Vi avslutade i alla fall måltiden med lite äppel/banan dessert vilket var lite mer uppskattat, dock inte en succé det heller.
Det känns som om vi är mil ifrån att ens kunna byta ut ett mål från amning till mat i nuläget och i den här takten tror jag definitivt att det dröjer flera månader innan bebis är "amningsfri".
Visserligen har jag inte planerat när jag tänkt sluta amma så det får väl ta den tid det tar.

Efter dagens skidor och bebislunch fick vi besök av Johanna och Freja för fika.
Sjukt ball med ett barn som kan ta sig runt själv men jag kan snabbt konstatera att vårt hem ännu inte är riktigt barnsäkert så vi väntar gärna lite med att bebis kan ta sig runt för egen maskin.

Myspys.

Det är svårt att få något gjort när bebis vill ligga och sova på ens bröstkorg.
Javisst, man kan ju flytta på honom men det är lite för mysigt för att vilja göra det.

Another day in paradise.

Ännu en natt med för lite sömn och en morgonen med tortyrkliknande uppvaknande.

Lyckligtvis kan jag i alla fall skylla lite på bebis idag då han ville vara vaken och tjoa/leka 2 gånger under timmar då bebisar definitivt inte ska leka.

Okej, en gång råkade jag väcka honom men det var bara för att han envisades med att lägga sig på mage och jag kände mig inte helt trygg med hans förmåga att kunna andas i den positionen.

Jag var alltså tvungen att vända på honom och det var tillräckligt för att starta lekande.

Nu ska vi kolla på dagens skidor och förhoppningsvis ska han den lille somna snart så att jag kan försöka klippa hans små klor. 

Bebisklor (naglar) är ett himla meck. Förutom att dom är sjukt svåra att klippa då dom är pyttepyttesmå men klipper man dom lite för sent är halva bebis täckt av rivmärken. 

I morse fanns det ett gäng fina röda streck över hela bebis buk.