Löjligt stolt.

Som ssagt, onsdag=babysim.

Jag ville verkligen inte bada med bebis idag då jag visste att det var dags för dyk och av någon anledning känns detta både hemskt och skrämmande. Tur att bebis pappa inte är lika feg och ställde upp för laget.

Väl på plats observerade jag från kanten och dyk var på ingående. Chrille verkade också lite nervös faktiskt.
Tanken att man ska dra ner sin bebis under vattnet känns ju faktiskt ganska obehaglig, speciellt i och med att vi var dåliga på att öva hemma som man ska.

Först skulle instruktören kolla om bebis var redo genom att hälla vatten på huvudet samtidigt som Chrille sa dyk för att se om han drog in vatten.

Framgång! Bebis var redo.

Då var det dags för ett dyk. Först ett som var övervaktat av instruktören.

Jag var mycket nojjig men wow vilken supergrym bebis vi har! Inga problem alls!

Instruktören skrattade lite åt Chrille med orden "Jag tror minsann pappa var mer nervös än bebis".

Sedan lite lovord: "Vad bra det gick!", "Här är det någon som är vattenvan".

Både jag och Chrille blev löjligt stolta över komplimangerna och jag satt mest restande lektionen och log som ett fån.

Målet med dagen var att dyka lite många gånger som antal månader bebis är men självklart gäller det att briljera lite så det blev 7 dyk för bebis som alla gick grymt!

Sen lite galet snurrsim och tack för idag. Väl ombytt och klar däckade bebis och sover fortfarande som en stock. Det är jobbigt att vara grym A-bebis och simma.