Icke.

Jag har väldigt svårt att vara hemma från jobbet om jag är sjuk, även om jag är vansinnigt sjuk. Det leder till så pass mycket ångest att det knappt går att beskriva.
Jag har jobbat med halsböld, halsfluss, brutna revben, lunginflammation, migrän, illamående och feber flera gånger per år. För mig så jobbar man ifall man kan ta sig upp ur sängen.
Nu när jag är lite mer vuxen och kanske mer förståndig försöker jag komma över den där ångesten. Idag är jag hemma för jobbet
Det var inte ett lätt beslut.
Jag har galet mycket ångest.
Och det kommer jag ha hela dagen.

Acceptens.

Jag har kommit till det stadiet då jag inte längre bryr mig om att behöva gå upp 5.15 eller att behöva lägga mig 22.00. Då jag känner mig mycket nöjd över att vara på jobbet kl 6. Galenskap kallas det väl?

Jag gillar dock sovmorgon också (även om det nu känns tillräckligt med 8.00) och räknar just nu ner till 4 lediga dagar som börjar efter morgondagens arbetsdag.

Det blir inte alltid som man tänkt sig.

Den krullige.

Det blir inte mindre utan snarare mer. Känns som om krullet är här för att stanna.




Ett liv med plattång väntar min käre son.

En halv ansträning.

Måste börja att skriva lite status gällande barnet just nu. Känns som om det hänt en del sedan den sista dokumentationen.

Bebis är snart 19 månader fast nuförtiden får man nog inte titulera honom efter hur många månader han är egentligen. Han är kort sagt 1½ år.

Nu går han helt obehindrat, springer bra (och för det mesta) och klättrar bra (och alltid). Talet för fortfarande inte speciellt utvecklat utan består mest av följande ord:

- Hej

- Hejdå
- Mamma
- Pappa
- Bada
- Kaka

Det är mycket återkommande "ord" som inte är ord för oss vanliga människor men som man ändå faktiskt förstår vad de betyder. Ordet "maaaaa" är ett sådant och betyder "mer" (kakor, vatten, mat osv).

Rent kommunikativt är det succé att låta som en åsna också. 

Lyckligtvis är det oerhört uppenbart att barnet i alla fall förstår otroligt mycket även fast han inte pratar så värst mycket.

Ber man honom hämta något förstår han vad, vart det finns och vart det ska. Konstigt nog förstår han absolut inte ordet nej ännu fortfarande,

Kakor och godis är riktiga favoriter och om det finns hemma måste det gömmas så att inte barnet får ett utbrott. 

Efter förra veckans BVC besök kan vi även konstatera att han är 88 cm lång och väger 11,6 kilo.

Skulle kunna skriva otroligt mycket mer men någon behärskning får jag ändå ha.

Det går inte bra

Den observante har kanske märkt att bloggen varit stängd ett tag. Den enkla anledningen till detta är helt enkelt att jag aldrig skrev mer och det kändes typ lite stressande att den fanns.
Jag kommer dock på mig själv att ganska ofta vilja skriva vissa saker då det kan vara trevligt att ha för framtiden.
Slutsats: Bloggen får finnas kvar om än i väldigt sparsamt format.