Schyrre.

Insomnianatt. Det är faktiskt inte lika mycket av den varan längre men dock minst lika frustrerande.
Då bebis den senaste tiden helt glömt bort att han sovit hela nätter sen 7 månader tillbaks och börjat gallskrika och vilja ha mat mitt i natten, var jag redo på en natt med ingen alternativt ytterst lite sömn.
Vaknade i dvala någon gång i ottan att av Chrille skulle till jobbet och ville överlämna bebis till mig. Ångesten var total, jag ville inte lämna sängen! Jag tvingade bebis till lite morgonmys i sängen för att slippa lämna det varma täcket riktigt ännu. Vips så somnar bebis om! Halleluja! Jag vill inte vara sämre och somnar även jag.
När jag klockan 9 vaknar i någon slags 5-timmars sömn pigghet (som faktiskt går att fungera på) sover bebis fortfarande.
Får man somna om nu?

Nedräkning.

Efter snart en månad med flytt, uppackning och allt som hör det till börjar tillvaron kännas lite mer normal. Denna helgen har vi till exempel äntligen fått bara "fått vara" lite hemma tillsammans utan en massa saker som måste göras.
Nu väntar en vecka där vår trädgård förhoppningsvis blir klar och äntligen får en gata som utanför huset som inte bara består av grus och hål utan örn förhoppningsvis lite asfalt.
Det största som händer är dock att jag börjar jobba! På torsdag är det dags för min första dag på Ica! Sjuuukt spännande!
Min dagar som mammaledig är alltså snart över.. Och jag vet inte riktigt vad jag tycker om det. Jag får återkomma i ämnet.

Bebis har rejält med myror i brallan och vill mest av allt klättra upp och ner (för allt), rulla runt och generellt bete sig som om han har klåda på hela kroppen.

Själv.

Bebis äter själv nu. Det är inte alla barn som vid 1 år kan äta med bestick och har helt perfekt bordsskick *stolt mamma*. HAHA

Vi hoppar.

Min bebis kan inte gå och har inga planer på att börja med det heller. Klättra kan han dock, verkligen!

Lite upp men inte helt.

Det verkar som om magsjukan har lämnat vårat hem. Lite tvätt och torkning till plus en hel del röjande så ska nog snart hemmet vara återställt också.
Då jag inte är en rutinerad magsjukemamma så vet jag inte riktigt vad som är standard såhär dagen efter. Bebis känns lite trött och då jag inte har koll på hur man smittar så håller vi oss nog ganska hemma idag.

Annars var det en fruktansvärd måndag med för lite sömn, för tidigt uppvaknande, en bebis som gnällde konstant och sedan när vi äntligen gick upp även bestämde sig för att bita mig 123 gånger i nyckelbenet. Detta gör numera oerhört ont då han nu har 8 sylvassa tänder.

Bristen på sovmorgon är mycket kännbar och jag försöker att förneka det faktum att det förmodligen är ett minne blott. Tanken på att börja jobba heltid och att gå upp vid 7.00 alla lediga dagar känns övermäktig.
En sak i taget...

En plutt senare.

Så jag har alltså upplevt och överlevt en dag med magsjuka och alldeles för mycket kräk. Efter några ombyten, en massa plastad frotté som behövde bytas och doften av kräk överallt så var känslan av frihet enorm när bebisen äntligen somnade för natten.

Nu väntar min sista vecka som helt mammaledig och förhoppningsvis är den helt kräkfri, det dyker upp mamma husfixarsnubbar som fixar allt dom lovat i 65 år, min stackars mage mår bra igen och jag får sovmorgon varje dag!

Välkommen magsjukan.

Vi debuterar Bebis första magsjuka idag, mycket otrevligt. Förutom att ha spytt ner 4 rum och alla sin kläder har även jag lyckats få 2 kaskader på mig. Det där med kärlek får en ny betydelse när man inte bryr sig speciellt mycket om att man går omkring med en annan människas spya på sig.
Nu luktar allting kräk och Bebis har däckat i sängen.
Känns som om det kommer att bli en trevlig dag-

Skräckens tid.

Man vaknar 6.15 av bebisskrik. Man är trött. Man gör välling och serverar denna i sängen i mörkret. Man ligger och väntar på hur bebis kommer bete sig efter vällingkoman avtagit. Man undrar om han kommer somna om. Man märker snabbt att han vill börja klättra i sängen. Man konstaterar att det får bli sovmorgon någon annan dag.

Drömma.

Sovmorgon vart är du?!
Föräldrarna till bebis är idag oerhört trötta och fortfarande enormt förkylda så sovmorgon hade varit galet uppskattat. Bebis fattar dock fortfarande inte sådant och 2 föräldrar i koma har försökt piggna till i flera timmar nu. Då Chrille känns i sämst form får han nu en trevlig förmiddagslur under tiden jag och bebis tar ett gemensamt bad.
En lunchlur sen kanske?

Uppmärksam.

- Vad tyst han är! Undra vad han gör?
Inre tankegång hos mig.


Vi kan nu konstatera att det finns god anledning till att alltid säkerställa att man stänger grindarna till trappan (vilket vi också generellt gör) och att varje gång bebis är tyst betyder det att något lurt är på g.

Another day in paradise.

Förkylningarna håller fortfarande hela familjen i sitt järngrepp och helt ärligt så börjar jag nu bli ganska trött på det. I övrigt försöker vi återkomma till någon slags vardag vilket inte är speciellt simpelt då det springer hantverkare från hela västsverige i vårt hus mest hela tiden. Det ringer och knackar på folk hela dagarna och jag säger mest "Det går bra", nickar och ser lite glad ut. Jag har egentligen ingen aning om det faktiskt är hantverkare eller någon som ska bryta sig i och mörda mig.
Denna dagen bjuder till exempel på besök från någon som ska fixa en taklucka (alternativt någon som ska bygga ett mördargömställe under vårt tak).

I övrigt är huset ganska i ordning förutom någon gardin här och lite barnsäkring där. Nu väntar vi bara på tv för att kunna känna att livet känns ganska normalt igen.
Ballare än såhär blir det inte just nu, ni får helt enkelt hålla tillgodo.

Kort och gott.

Jag hinner inte blogga just men räknar med att snart lyckas bli bättre på det igen.
Vi kan kort sammanfatta lite den senaste tiden.
- Flytt.
- 14 besök på IKEA.
- Sätta upp lampor.
- Besök av fjärrvärme/el/fiber/värmepanna/bygg-folk mest hela tiden.
- Stor irritation på företag/bostadsrättsföreningar/byggherrar som är besväriga/inte gör man man vill/är sena.
- Lite sömn.
- Mycket förkylning.


Nu sisådär 10 dagar efter inflytt kan jag dock konstatera att vi kanske är 93,2% färdiga med vårat hem, att det är trevligt att äntligen ha internet och att jag behöver en ordentlig sovmorgon.

Jag återkommer.

Flopp.

Ända sedan inflyttningen i huset skedde har mina dagar varit allt annat än lugna. Denna dagen var noggrant planerad och skulle även den bli allt annat än lugn. När jag strax innan avfärd upptäckte att Chrille åkt till jobbet med mina bilnycklar blev allt plötsligt lite mer komplicerad.
Nu försöker jag planera om en hel dag och börja med det jag tänkt sluta med. Jag väntar även på att vi äntligen ska få våra ugn och torktumlare som vi blivit lovade ska anlända hela veckan.
Jag är inte speciellt optimistisk då detta skulle levereras på förmiddagen.


Födelsedagsbarnet sover förmiddagslur så egentligen är förutsättningarna mycket goda för att faktiskt vara väldigt effektiv men av någon anledning har jag fastnat på den där stolen.. Aja, upp och hoppa! Nu kär vi!

Grattis Bebis 1 år!

Helt galet! Min lille bebis blir 1 år idag.
För exakt 1 år sedan låg jag i en säng på förlossningen och upplevde den värsta smärtan någonsin. Att det som sisådär ytterligare 12 timmar skulle komma en liten fantastisk bebis kändes just då inte alls på riktigt.

Detta är bebis 1 år:
- Kryper, går längst möbler, står överallt, klättrar överallt, kan stå utan stöd.
- Ska stoppa allt i munnen.
- Säger mamma (ofta) och pappa (ibland).
- Vill göra allt själv och avskyr att bli matad, byt på eller när han inte får som han vill.
- Tycker om att kramas och pussas.
- Vill helst av allt att man ska bära runt på honom konstant.

Framöver ser vi fram emot en bebis som går (snart?) och pratar mer. Inom den närmaste tiden finns även spännande aktiviteter som dagis (?), nytt jobb för mamma och livet i huset på tapeten.


För att snabbt sammanfatta det första året med bebis så har det varit det tuffaste (hejdå sömn, egentid, tystnad) men även det bästa (välkommen enorm kärlek) i mitt liv.
Min älskade son, du är det bästa som har hänt mig!

Hej mitt lilla hus.

Vi har flyttat klart (förutom två lampor och en tv) och förhoppningsvis sover jag snart i min nya säng.
Tack vare vår fantastiska familj och vänner så är vårt hem redan mer än beboligt och efter en morgondag med shopping, uppackning och städning blir det nog grymt bra.
På återseende!

Hejdå McD.

Idag sa ju upp mig efter 12 år på McDonald's. 12 år som har givit mig min sambo och massor av vänner. 12 år där jag gått från 16-åring som tyckte det bästa i livet var att dricka häxblandning och röka till 28-åring som tycker det bästa som finns är bebismys. Det är oerhört vemodigt att sluta men det känns ändå väldigt rätt.

Från och med ganska snart finner ni mig på Ica istället.

Tack till alla underbara människor jag träffat genom åren!

Puss puss.

Crazy day.

En miljon packade kartonger senare (eller kanske 4 iallafall), en bebis på vift, ett genomfört projekt som leder till spännande förändringar och en bebis som vägrat sova = min dag.
Imorgon slutförs det spännande projektet och vi får även nycklar till huset.
Det är mycket nu, mycket mycket mycket...

Relax.

Jag försöker just nu ignorera det faktum att vi får nycklarna till huset imorgon kl 14 och således kan påbörja våran flytt. Jag orkar inte packa, städa, tvätta eller ens tänka just nu. Jag försöker bara slappa i några minuter nu innan jag faktiskt måste göra någonting.

Husbilder 2.

Husbilder.

Imårrn.

Imorgon genomförs slutbesiktning på vårt hus vilket kort och gott betyder.
1. Att vi kommer att kunna få se huset, förhoppningsvis ganska klart.
2. Vi endast befinner oss millisekunder/minuter/dagar från att få nycklarna i vår hand och få börja flytta.

Jag ska försöka ta någon bild eller 34 men då jag slängt kameran i golvet är jag begränsad till iPhone-fotografering och det är inte alls lika roligt som Nikon-fotografering

Återkommer även med rapport hur det blev med den där sovmorgonen som jag nu räknar med. Bebis har i alla fall sovit och varit vaken som jag önskat idag så förutsättningarna är goda.
10 dagar till 1-årsdagen. Är det då man måste sluta kalla honom för bebis?.

Rutiner.

Jag kämpar med en förändring av bebis sovrutiner för att förhoppningsvis skapa en bebis som sover mer nattetid. Målet är att gå från de nuvarande 3 tupplurarna på dagen och 10 timmars nattsömn till 2 dagslurar och 12 timmars nattsömn.
Nu har bebis lyckats hoppa över sin traditionella lunchlur och vi kämpar nu mot att hålla honom vaken till kl 15.00 för att ha en chans att lyckas uppnå målsättningen. Det börjar dock bli liiiite grinigt nu men förhoppningsvis blir slutresultatet värt en tillfälligt grinig bebis.

Imorgon när jag lyckats med mitt mål och fått sovmorgon till minst 08.00 så ska jag börja skriva min bok hur man skapar en grym bebis. Hehe

Ingen rast.

Då har vi äntligen påbörjat veckan då vårat hus ska vara färdigt och vi ska flytta. Jag började morgonen med megatrötthet och en mysig aning till migrän som gjorde mig allt annat än pigg och glad. Bebis bestämde att han skulle använda mig som studsmatta, samtidigt som han bet mig i kinden och vrålade. Trevligt!

Jaja, lite mindre migrän nu iallafall och det var ju tur för jag har alldeles för mycket att göra för att kunna bli sängliggande. Veckan bjuder på spännande aktiviteter som tvättmaskinslagning (för 4.e gången. jippi!), slutbesiktning, inköp av diverse möbler, spännande hemligheter och då slutligen flytt.

Om jag överlever den här veckan så ska jag ge mig själv någon slags pris, typ "Världens grymmaste person"!.

Puss på er.

Nästan för mycket.

För att ha varit vakna i 6 timmar har vi nästan hunnit med lite för mycket. Det faktum att vi vaknade och gick upp vid 7.00 på en lördag är också lite för mycket.
Med en flytt som stundar om exakt en vecka känns det som att det är dags att på riktigt ta tag i packandet. Jag har visserligen redan packat i flera veckor (man kan aldrig vara för proaktiv) och haft som mål att packa minst 2 kartonger om dagen den senaste tiden. Jag har tyvärr inte riktigt hunnit med att leva upp till min packningsambition de senaste dagarna och med en vecka proppad med aktivitet framför oss är det alltså dags att sätta igång.

Så nu 6 timmar senare har jag hunnit med.
- Handla
- Städa
- Vika tvätt
- Tvätta tvätt
- Diska
- Planerat om blommor.
- Packa 2 kartonger.
- Packa en resväska.
- Rensat skafferiet.
- Matat barnet.
- Duschat barnet
- Tagit en kortare lur.

Nu tar vi en välförtjänt paus (= jag bloggar, bebis försöker stänga av datorn/så sönder datorn/bita mig i armen/rulla runt i sängen/klättra upp i fönstret) men snart är det dags igen.
Påminn mig om att aldrig flytta igen.

Walk on the line.

Min bebis har en stark egen vilja och vill inte riktigt göra som man ska. . Gåvagnen ska man helst inte gå med och om man nu ska det, gärna inte på det sättet som det är tänkt. Allt annat som man kan använda som rullator är dock väldigt populärt. 

Med allt menar jag också allt.

Stå själv funkar väldigt bra det också, det vill säga tills bebis kommer på att han faktiskt står helt själv, får panik och sätter sig ner igen.

I kaoset.

Jag är så redo att flytta nu men vi vet fortfarande inte riktigt vilken dag det kommer att ske. Senast nästa torsdag men förhoppningsvis nästa tisdag är status just nu, mer definitivt besked ska vi iallafall få på fredag.
Just nu befinner sig vårt hem i ett kaosartat skick med kartonger och packning mest överallt och flyttstressen är total. Vi ligger lyckligtvis dock ganska bra till gällande packningen och varje dag packar jag ytterligare lite.
Förutom flyttstress så finns annan stress också men den får jag återkomma till en annan dag.
Nu är det dags att packa lite till...

8.00

Klockan är bara barnet och jag har redan hunnit ta hand om sinnessjukt mycket tvätt, disk samt städat. Jag vet inte om jag ska vara nöjd eller sörja livet då att gå upp så sent man kunde var standard.

Idag får vi förhoppningsvis ett 100%-igt svar angående vilken dag nästa vecka vi får flytta och tillbringar därav dagen med att packa och fixa. Jag kan även glädjas åt att "How I meet your mother" börjat igen och ser fram emot bebis förmiddagslur då detta ska avnjutas.
Trevlig tisdag!

Shake that booty.

Trevligt att bebis gillar att dansa
men det finns en del att önska
gällande musiksmak och taktkänsla.

Mount Everest.

Min son ska bli bergbestigare när han blir stor. Övning ger färdighet.

Tålamod.

Jag har nog alltid vetat att jag är en person som inte har sådär superbra tålamod. Detta sätts numera dagligen på prov. 

Idag vill "vi" (=bebis) inte äta gröt eller mat. Jag gör pannkakor till bebis, han vill inte äta dom heller. Gegga ner hela sig och sin omgivning med pannkaka går dock bra.

"Vi" vill sedan stoppa ner händer och huvud i toalettstolen, dra ur kortet ur digitalboxen 37 gånger (ingen överdrift) och riva ur alla kläder jag försöker packa.

Lägg till lite lek med använda blöjor, slicka på en smutsig mopp samt bita sin mor i axeln (flera gånger) och tålamodet är officiellt slut.

Crazy baking.

Idag är det avancerad bakning på G. Cinnamon/Raisin-bagels står på agendan och jag kan efter många timmar konstatera att det tar en jävla tid att göra bagels.
Utlåtande kommer senare!

2 stycken.

Här bjuder jag på ett smakprov på tapeterna i sovrummet och köket i huset. Jag är nöjd! Vad tycker du?

Klätterapa.

Vi har en blivande bergsbestigare till son. Jag tycker fortfarande att det är konstigt att han kan klättra
men inte gå dock.

Sirap.

Bebis är sjuk men piggare än igår. Jag är trött och har ont i halsen och absolut inte piggare än igår.
Det här med höst känns ganska bra just nu när man känner att hålla sig hemma och ligga under en filt är det bästa man kan göra.

Tillbaka.

Jag kan inte sova nu igen. Det underlättar inte heller att jag vakar över en sjuk bebis som sover jätteoroligt.
I mitt nästa liv ska jag bli en sån som kan sova.

Move that body.

Ena sekunden däckar febern bebis. Minuter senare är energinivån betydligt högre.

Grattis Bebis 11 månader!

Ännu en månad har passerat och det är nu endast en månad kvar till 1-årsdagen. Helt galet! Är det då man inte får kalla bebis för bebis längre? Neee, det tror jag inte. Bebis måste han få vara ett tag till.

Hur har månad 11 varit då? Jo tack, bara bra. Bebis liknar inte alls längre det lilla kolli som vi fick hem från sjukhuset förra hösten. Nuförtiden har han blont hår med massa lockar (stackars unge), är megalång och har under månaden även lyckats få 2½ nya tänder.

Vanliga företeelser under månad 11:
- Reser sig upp, mot precis allt.
- Klättrar. Gärna upp för stegar, bänkar och diskmaskiner.
- Kan tugga ganska bra och äter numera macka varje dag.
- Pratar hela tiden. Säger gärna mamma och pappa.
- Förstår ganska mycket av vad man säger men absolut inte ordet nej.
- Kryper i galet hög fart.

Månaden har även bjudit på den andra sjukdomen, min första längre stund utan bebis och en bebis som kan stå utan stöd.

Det är numera svårt att spekulera vad som händer framöver men det där med att gå kanske inte är jättelångt bort? Bebis verkar dock ganska feg gällande detta så vi får väl se hur länge det dröjer.
Saker som garanterat händer till 1-årsdagen är att bebis (och vi också) kommer att ha flyttat till hus och bebis kommer att ha ett eget rum. Scary!

Illa.

Bebis är så sjuk. Stackaren har massa feber och tycker livet ät pest. Sova vill han inte och ligga i sängen går inte för sig.





Uppgiften att fungera som mänsklig madrass är dock ganska trevlig. Bebismys kan man aldrig få för mycket av.

Sleepless in London.

Jag är gammal! Varför var det ingen som varnade mig att jag mina Ibiza-dagar snart skulle vara över?
Hur har jag nu kommit till denna slutsatsen? Jo det ska jag berätta!

Trevlig dag igår med tropisk värme, promenix och fönstershopping. När dagen blev till kväll mötte jag upp Emma för lite AW med hennes jobb. Efter det kan jag även konstatera att jag faktiskt kan kommunicera på engelska. Jaja. Vidare till thairestaurang där middag (och sjukt mycket förrätt) intogs kl 22. Sinnessjukt mätta traskade vi hem igen. Väl hemma somnar Emma på ungefär 34 sekunder (inte skräll) och jag på ungefär 389 sekunder (megaskräll). Sen när åker en ungdom som jag till London och somnar tidigare är någonsin? Vad hände med galna utekvällar som slutade framåt morgonen?
Värt att notera är att vi dagen innan också somnade i "vettig" tid.

I och med att jag somnade typ innan solen gått ner vaknar jag kl 05.45 och kan inte somna om.

Det där med somna om tror jag dock att jag ska kunna få ordning på (så gammal är jag inte ännu) men jag tror tyvärr att jag får acceptera att mina Ibiza-dagar är bakom mig!

Idag väntar brunch, shopping, manikyr och förmodligen läggdags kl 22. Det blir grymt!

Blaj blaj.

Min mobil och jag har separerat. Troligtvis åker den runt runt i Londons tunnelbanenät eller så har den hittat ett nytt hem hos en mobiltjuv. Vi kan nog iallafall konstatera att chansen att jag någon gång kommer återse den är minimal.

Nu hoppas jag min grymma sambo kan försöka hantera alla borttappademobil-frågor från Sverige och att jag inte behöver vara mobillös så länge.

Sansa dig!

London är fantastiskt! Fint väder, fina vyer och finfin shopping. Efter 5 timmar shopping (på bara 4 butiker) blev min shoppingpackning för tung och jag fick återvända hem till Emma för att dumpa min last! Nu känns det som om det är dags att lugna sig lite med shoppingen!


Nu höstfärgar jag håret och sen ska jag ut och kika på fina London igen. Life is good!







Dagens fångst.

Bye bye.

Sitter på planet och väntar att alla 7503 personer ska gå ombord. Ryanair är fantastiska! Så mycket benutrymme! Så mjuka stolar!
Jag kan dock leva med lite komfort då resan kostade 119 kr. Ha ha.

Ingen bebis-saknad ännu men jag var nästan lite blödig i bilen.

Aja vi stänger av nu och får se när jag kan återvända!

I love you tomorrow!

Woooohoooo! Imorgon åker jag till London.
4 ½ dag i en fantastisk stad med kanske en öl eller flera, mycket shopping och häng med en fantastisk Emma. Jag är mycket förväntansfull!

Ångesten att lämna bebis i 4 dagar och 4 nätter är nu faktiskt ganska liten. Jag vet att han kommer ha det bra med sin far och att jag inte kommer lida av massa egentid.

4 mornar utan bebisväckning! Halleluja!
Tyvärr misstänker jag dock att den där rackarens morgonpigga Emma kommer vara ett hinder för att kunna lyckas med dessa sovmorgar. ..

Simma simma.

Idag har vi äntligen lyckats ta oss till badhuset. När vi bestämde oss för att inte gå i mer babysim motiverade vi detta med att "vi skulle åka och bada själva istället". Detta har då alltså inte hänt innan nu.

Bebis med 2 bebiskompisar (och mammor) hängde nån timme i varmvattenbassängen och verkade vara ganska nöjda med tillvaron. Mammorna var iallafall förtjusta.

Väl hemma var bebis helt slut och hade nog gärna däckat under intagandet av lunchen men lyckades klämma i sig någon tugga innan han tokdäckade i sängen.

Nu ostört friidrottstittande för mig!

Måndagmåndag.

Välkommen nya vecka! En fantastisk vecka!

Vi har tillbringat dagen tillsammans med Sandra och lille Noel. Jag kan konstatera att pyttesmå bebisar är sjukt söta och luktar gott men dom är inte så balla. Sova, gnälla, äta, gnälla, bajsa och äta igen. Det känns som om hundra år sedan Elias var en sån liten plutt.

Väl hemma igen så har jag blivit biten 65,3 gånger av bebis som nu har galet mycket tandvärk. 2 nya tänder har brutit igenom tandköttet och betten gör mer ont än någonsin. 2 till beräknas dyka upp när som helst och förhoppningsvis innebär det även en gladare bebis och en mamma utan bitmärken.

Ååå vad roligt det är att leka med toapapper.

-

Badbonanza.

Ingen skadades (eller drunknade) vid inspelningen av denna filmen.

Soffklister.

Jag kan inte lämna soffan. Det är ju friidrotts-vm!
Chrille tog barnet och åkte för att titta på grill och utemöbler. Jag kunde inte följa med. Det är ju som sagt friidrotts-vm!

Icke sa Nicke.

Jag och bebis är osynkade. Jag går och lägger mig sent, somnar sent och vaknar 06.00 utan anledning. Precis när det känns som om jag ska kunna somna om vaknar bebis och vill absolut inte sova mer.

Kan någon informera min bebis om att lördag betyder sovmorgon?

Fördelar med att gå upp innan 07.00 en lördag:

- Ingen trafik ute.

- Knappt en kotte på Coop.

- Allt  megauppfyllt på Coop.

- Det går sjukt snabbt att handla på Coop.

- Brödet på Coop är fortfarande varmt när  man köper det.

- Man hinner städa, tvätta, diska, läsa tidningen och äta frukost innan 09.00.

Nackdelar med att gå upp innan 07.00 en lördag:

- Har man sovit lite är man trött.

- Eller förresten, man är trött oavsett hur mycket man sovit.

Nu inväntar jag bebis förmiddagslur för att förhoppningsvis kunna bli lite mer pigg resten av dagen.

Tråkmamma.

"Hejdå tråkiga mamma, nu drar jag!"

Dagens fras.

Dagens mest använda fras:

"Nej!! Du får inte bita mamma i handen*!"

*"Handen" är även utbytbar med kinden, näsan, läppen, tån, pannan och axeln.


Antingen kliar det sinnessjukt mycket (vilket jag även misstänker) i bebis tänder eller så är han ute efter att skada mig så mycket som möjligt.

Kapitulera.

Jag ger upp. Det är omöjligt att uppfostra en 10 månaders bebis.

Dåligt teamwork.

Mitt eftersatta hem var i desperat behov av lite omvårdnad så det är vad vi sysselsätter oss med idag. Jag städar, tvättar, diskar och byter lakan i rasande fart.
Bebis:
- River ner blomkrukor.
- Äter jord.
- Öppnar alla lådor han kan och drar ur allt innehåll.
- Sätter igång torktumlaren.
- Sätter igång dammsugaren.
- River ut allt tillgängligt toalettpapper.
- Tar kortet ur digitalboxen.
- Försöker äta upp gamla pantflaskor.
Och pricken över i.et.
- Rycker ur mitt VISA-kort ur kortdragaren (efter jag redan "förbrukat" pantkvittot), avbryter då köpet och pantkvittot går inte att komma åt igen.

Man kan inte klaga på bristen på aktivitet här hemma iallafall..

Husbonanza.

Idag har vi brutit oss in i vårat hus (som faktiskt var olåst). Visserligen får vi ju besöka huset när vi vill men det ska ske i samförstånd med byggarna. Då inga byggare var på plats och det var öppet så gick vi då alltså in. Väl inne var vi oroliga att vi skulle råka ramla ner i något hemligt hål eller få några spikar i huvudet. Vi klarade dock oss utan några sådana incidenter.

Hittills ser huset iallafall mycket fint (och stort) ut och livet känns fortfarande ganska gött.

Nedan följer en bildbonanza från huset. Jag vill dock betona att det är ganska svårt att lyckas fotografera huset i det nuvarande skicket.

I och med att jag av någon anledning hamnade i hörnet på 99% av bilderna är jag då alltså inte ansvarig fotograf.