torsdag 14 juli 2011

Med livet som insats.

Det börjar seriöst bli ganska ocoolt med att ha en bebis som reser sig.
Förra veckan börjades det med tv-bänken och avancerade senare till vardagsrumsbordet. Denna veckan har det även börjats resa sig mot soffa, säng, diskmaskin, kylskåp, stolar och i lådor.

Det finns många saker jag inte gillar med en "stående" bebis:
1. 100354 fler ställen bebis når och jag som måste hålla koll på.
2. Bebis har inte alltid världens bästa balans.
3. Bebis fattar inte att man måste hålla i sig i något när man står (och inte har superstabila ben).
4. Man kan inte lämna bebis utan uppsikt någonsin. 
5. 1/4 gånger bebis reser sig ramlar han rätt ner i golvet.
6. Jag får sitta bredvid bebis hela tiden för att undvika att han ramlar rätt ner i golvet.



Jag är alltså inte helt nöjd, bebis däremot verkar plötsligt vara på väg in i en bättre period (kanske på grund av den nya förmågan?) och är inte riktigt lika energikrävande längre (inte på samma sätt iaf).


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar