Moralpolisen har utryckning, hela tiden.
När man får barn upptäcker man snart att många människor har åsikter och vad man gör eller inte gör.
Det finns någon slags norm för hur man ska vara och vad man ska göra och avviker men från denna norm kommer folk ha åsikter om detta.
Det som är spännande med denna norm är att den är oerhört gammaldags. Man strävar efter att vara någon slags urmoder á la 50-talet.
Jag får bjuda på lite exempel för att förklara hur jag menar.
- När man får barn ska man helst avsäga allt som kan räknas som egentid.
Det är defintivt fult att vilja göra saker utan sitt barn. Om man vill skryta kan man verkligen inte föra fram att man varit på bio eller tagit någon öl utan snarare ska man säga "Jag har bara varit ifrån XX en timme sen hon föddes". Speciellt fult är att göra saker utan sitt barn när barnet är väldigt liten. Då är man en oansvarig förälder.
-När man får barn ska man sluta dricka alkohol.
Under denna kategori finns också att man ska inte sakna att dricka alkohol under tiden man är gravid.
Man ska gärna inte nämna att man druckit alkohol i sällskap av ens bebis om det inte funnits en sisådär 40 andra nyktra vuxna i närheten.
Man har ju ett barn nu, då vill man ju aldrig dricka mer.
Om man dricker måste vara oerhört tydlig med att få fram att "Nej, jag ammar inte idag":
-Man måste gå upp i ottan.
Det är helt okej att gå och lägga sig igen eller sova under dagen när bebisen sover. Det uppmuntras till och med. Det är väl okej att sova länge också om det varit en natt med en mycket vaken bebis.
Men att bara sova bort förmiddagen för att man inte är en morgonmänniska är ju inte helt okej.
Tydligen så ska man bli supermorgonpigg direkt när man fått barn och alla barn vill tydligen gå upp typ innan soluppgång.
Det som är spännande med moralpolisen är att man säger generellt inte att någon annan gör fel utan lyfter istället för att man själv gör "rätt".
Exempel:
-Jag hörde att du börjat träna igen! Jag vill också börja träna men jag känner att det är viktigare att tillbringa så mycket tid som möjligt med XX.
-Ska XX börja på dagis när han är 1 år? Vi har tänkt att OO ska börja när han är 2 år. VI vill ju inte att han ska börja när han är för liten.
Det värsta med det hela är att jag märker vissa moralpolistendenser hos mig själv också.
För någon vecka sedan läste jag till exempel på en blogg om en tjej som gav sig 4 månaders bebis majskrokar som första mat och kände att detta faktiskt gjorde mig lite upprörd.
Även intressant inom denna kategori är att man behöver inte ens ha barn för att ha starka åsikter om hur saker ska vara.
Det tåls att åter upprepa, detta är en grov generalisering och stämmer således inte överens med alla människor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar