Öronspik.

Chrille åker och jobbar, jag är hemma med en bebis som gnäller, gnäller och gnäller mer.

Vi försöker leka lite. Gnäll.
Vi ligger lite på mage. Gnäll.
Vi guppar upp och ner. Gnäll.
Vi bär runt. Gnäll.
Vi matar. Gnäll.
Vi lägger bebis i sängen. Gnäll fast längre bort.

Nu orkar jag inte lyssna på mer gnäll och det är ingen här hemma som kan ta hand om bebis istället för mig så det är bara att bita ihop.
Ibland sådana här dagar försöker jag desperat säga åt bebis att vara tyst för mamma orkar inte med mer gnäll, antingen fattar bebis inte eller så skiter han fullständigt i mig.

Det är så jobbigt att inte veta vad det är han vill och det finns inget sätt för mig att ta reda på det heller.

Chrille kom hem!
Ps! Köp med dig snacks!