Att det ska vara så svårt.

Jag har ytterst lätt att vrida mitt dygn åt "fel" håll, det vill säga så att jag är vaken på natten och sover på dagen.
Denna vecka har varit ett ypperligt exempel på detta.
I början av veckan somnade jag kanske 02.30 och nu igår 04.30. Det går alltså inte åt rätt håll.

Det som gör det hela ännu lite mer synd är att bebisen börjar sköta sin sömn bättre och bättre nuförtiden.
Han sover längre stunder i sträck och mer regelbundet.
Detta hade alltså kunnat vara en period som jag äntligen kunde få sova lite längre perioder i sträck, men vi är alltså väldigt osynkade.
Bebisen vill sova mellan typ 21.00-08.00 och jag mellan 04.00-12.00.
Någon får då inte sova som dom vill, någon är jag!

Som tur är har bebisen en pappa som han kan hänga med på morgonkvisten när han vill vakna.
Sen kan han tänka sig att sova lite mer med mamma, men det räcker inte riktigt till.
Jag vaknar varje dag och det känns som om jag sovit typ 3 minuter.
Aja, nästa vecka ska jag försöka vända dygnet.

Idag vaknade jag av bebisgnäll.
Lite mys och bus och han blev sjukt nöjd igen.
Sen fick han ägna sig åt sin nya hobby, att stoppa allt i munnen och suga på det.
I morse var det min handled som gällde.

Tack för sugmärket bebis.
(På syns även min fina hudnyans  "supervit" och tusen brännmärken från jobbet)